Den officiella serietabellen för Allsvenskan, uppdaterad 24 timmar efter varje match. Lagen rangordnas på poäng, och står två lag lika skiljer målskillnad före gjorda mål.

Klicka på en kolumnrubrik för att sortera om tabellen, och håll muspekaren över rubriken för att se vad förkortningen betyder. Med reglaget under tabellen väljer du vilket omgångsintervall som ska räknas – då kan du se hur tabellen såg ut vid en viss tidpunkt, eller hur den hade sett ut om bara en viss del av säsongen räknades. Årtalet uppe till höger byter säsong.

Samma tabell som den vanliga serietabellen, fast baserad på förväntade mål i stället för faktiska. Varje avslut i varje match får ett värde för hur ofta ett läge av den typen brukar bli mål – summan blir lagets xG, och utifrån xG och xGA räknas en förväntad poängskörd (xP) fram.

Jämför placeringen här med den riktiga tabellen. Ett lag som ligger klart högre i xP-tabellen har spelat bättre än resultaten visar och har troligen mer att hämta. Ligger laget lägre har det överpresterat, ofta tack vare effektivitet framför mål eller ett starkt målvaktsspel – något som sällan håller i sig en hel säsong.

Serietabellen räknad enbart på hemmamatcher. Uppsättningen kolumner är densamma som i den vanliga tabellen, men bara poäng och mål från matcher på egen arena räknas.

Hemmatabellen säger något om hur väl ett lag utnyttjar egen plan, publik och vana vid underlaget. Jämför den med bortatabellen: stor skillnad mellan de två tyder på ett lag som är starkt beroende av miljön, medan jämna siffror ofta betyder en spelidé som fungerar oavsett arena.

Serietabellen räknad enbart på bortamatcher, med samma kolumner som i den vanliga tabellen.

Bortapoäng är historiskt svårare att ta, och tabellen är därför en bra mätare på hur robust ett lag är. Ett lag som ligger högt här klarar sig utan hemmafördel och står ofta stabilt även mot topplag. Jämför med hemmatabellen för att se hur stor lagets hemmafördel faktiskt är.

En tabell som bara räknar lagets fem senast spelade matcher – alltså en formtabell. Kolumnerna är desamma som i den vanliga serietabellen, men allt som ligger längre bak än de fem senaste matcherna är bortsorterat.

Använd den för att se vem som är på uppåtgående och vem som tappat. Tänk på att fem matcher är ett litet underlag: en enskild storseger eller ett tungt motståndsschema kan slå hårt på placeringen. Läs därför formtabellen tillsammans med den ordinarie tabellen, inte i stället för den.

Formtabell över de fem senast spelade matcherna, byggd på förväntade mål i stället för faktiska. Lagen rangordnas på förväntade poäng (xP) utifrån kvaliteten på de chanser de skapat och släppt till.

Underliggande spel svänger långsammare än resultat, så den här tabellen fångar formsvackor och uppsving tidigare än resultattabellen. Ett lag som ligger högt i xP men lågt i faktiska poäng de senaste fem matcherna har oftast haft otur och brukar komma ikapp.

Formtabell över lagets fem senaste hemmamatcher. Bara matcher på egen arena räknas, och bara de fem senaste av dem.

Tabellen visar om hemmaformen håller just nu, vilket inte alltid följer säsongen som helhet. Ett lag kan ha en stark hemmatabell över hela året men ändå ha tappat greppet om sin arena de senaste veckorna – det syns här men inte i totalen.

Formtabell över lagets fem senaste bortamatcher, räknad på samma sätt som hemmavarianten.

Bortaform är ofta det som avgör om ett lag orkar hålla en topplacering över tid. Ett lag som plötsligt börjat ta poäng på bortaplan har vanligtvis justerat något i sin defensiva struktur – jämför gärna med Defensiv Soliditet för att se om siffrorna stödjer det.

Här ställs lagets faktiska mål mot de förväntade, i båda riktningarna. Vänstra halvan jämför gjorda mål med xG, högra halvan insläppta mål med xGA, och differenskolumnerna visar över- eller underprestation.

Ett plus offensivt betyder att laget gjort fler mål än chanserna motiverar – skicklig avslutning, eller tur. Ett minus defensivt betyder att laget släppt in färre än chanserna motiverar, vilket oftast är ett kvitto på starkt målvaktsspel. Stora avvikelser åt båda håll brukar krympa över tid, så kolumnerna är användbara för att bedöma vad som är hållbart.

Hur effektivt laget omvandlar sina avslut till mål. Tabellen visar antal skott, hur många som gick på mål och andelen spelmål av skotten. Straffar räknas bort, så siffran speglar spel och inte straffläggning.

Hög konverteringsgrad kan betyda vassa avslutare, men också att laget skjuter från bra lägen i stället för på chans. Läs den därför tillsammans med Skapade Målchanser och xG: ett lag med få skott och hög konvertering är kräset, medan ett lag med många skott och låg konvertering ofta avslutar från för långt håll.

Lagets avslutsvolym och träffsäkerhet. Här ser du totala antalet skott, hur många som gick på mål, andelen av skotten som var på mål och snittet per match.

Skott på mål är ett grovt mått – ett svagt skott rakt på målvakten räknas lika mycket som ett hårt i krysset – men volymen säger mycket om hur ofta laget tar sig till avslutslägen. Kombinera med xG för att skilja mängd från kvalitet.

Antalet tydliga målchanser laget skapat och släppt till, plus snittet per 90 minuter. Till skillnad från skott räknas bara lägen som bedöms som verkliga målchanser.

Ställ skapade chanser mot gjorda mål, och chanser emot mot insläppta mål. Stämmer de illa överens har laget antingen slösat med lägen eller haft ovanligt bra – eller dålig – tur. Måttet ligger närmare spelbilden än skottstatistik och svänger mindre mellan matcher än mål gör.

Fördelningen av lagets mål efter hur de kommit till: frisparksmål, hörnmål, straffmål, nickmål samt mål innanför respektive utanför straffområdet. Kategorierna överlappar – ett nickmål på hörna räknas i båda.

Profilen avslöjar hur laget skapar sina mål. Hög andel mål från fasta situationer gör laget farligt även i matcher där spelet inte lossnar, medan ett lag som nästan bara gör mål inne i boxen behöver ta sig långt in på planen för att vara farligt.

Samma uppdelning som för gjorda mål, fast för de mål laget släppt in: frisparkar, hörnor, straffar, nickar och mål inifrån respektive utanför straffområdet.

Det här är den mest direkta kartan över var en defensiv svaghet sitter. Många insläppta nickmål eller hörnmål pekar på problem i försvarsspelet på fasta situationer, medan många mål utanför boxen tyder på att laget bjuder på skottlägen i andra ledet.

Vad lagets avbytare bidrar med. Tabellen visar mål gjorda av inhoppare, hur stor andel av lagets totala målproduktion de står för, samt inhopparnas xG, målchanser och skott.

Siffrorna säger något om truppdjup och om tränarens förmåga att vända matcher från bänken. Ett lag med hög andel inhopparmål har antingen starka alternativ eller en medveten plan att avgöra sent – jämför med Övertidsmål och Mål Per Matchminut för att se om mönstret håller.

Mål gjorda och insläppta under tilläggstid, alltså efter ordinarie 45 respektive 90 minuter, samt differensen mellan dem.

Tilläggstid är få minuter men avgör förvånansvärt många matcher. Ett stort plus här har ofta gett laget flera extrapoäng över säsongen, medan ett tydligt minus brukar betyda tappad koncentration i slutskedet. Underlaget är litet, så läs siffrorna som en tendens snarare än som en egenskap.

Lagets gjorda mål fördelade över matchens tidsintervall: tre kvartar per halvlek plus en total för respektive halvlek. Tilläggstid räknas in i det sista intervallet före paus och slut.

Fördelningen visar när laget är farligast. Tyngdpunkt sent i matcherna tyder på god kondition, starka avbytare eller ett lag som behöver tid på sig att bryta ner motståndet. Många tidiga mål tyder i stället på högt tempo från start.

Lagets insläppta mål fördelade över samma tidsintervall som gjorda mål.

Mönstret pekar ut när laget är sårbart. En tydlig topp direkt efter paus brukar handla om dålig start på andra halvlek, medan många insläppta i slutkvarten oftast beror på trötthet, tappad struktur eller på att laget öppnar upp sig för att jaga resultat.

Lagets passningsvolym och precision: totalt antal passningar, hur många som nådde fram och andelen lyckade.

Höga tal i båda kolumnerna hör ihop med kontrollerat bollinnehav, men passningsprocenten säger inget om risk. Ett lag som spelar mycket korta bollar bakåt får hög procent utan att skapa något – ställ därför siffrorna mot Framåtpassningar och Progressiva Passningar för att se om passningarna faktiskt flyttar laget framåt.

Passningar riktade framåt i banan, med antal, lyckade och andel lyckade.

Framåtpassningar är svårare än spel i sidled och bakåt, så andelen ligger naturligt lägre än den totala passningsprocenten. Ett lag med hög volym men låg andel spelar riskabelt och tappar boll ofta. Ett lag med hög andel men låg volym är säkert men sällan hotfullt.

Passningar som direkt skapar ett avslutsläge för en medspelare, i antal och per 90 minuter, satta i relation till lagets totala passningsvolym.

Måttet fångar den sista, avgörande passningen oavsett om avslutet blev mål. Ett lag med många nyckelpassningar men få mål skapar lägen utan att få betalt – ofta ett tecken på att chanserna finns där, men att avslutningen sviktar.

Kreativa, ofta riskfyllda passningar som bryter motståndarens linjer och ger laget en tydlig fördel. Här visas antal, andel lyckade och snitt per 90 minuter.

Volymen säger något om hur vågat laget spelar, andelen om hur väl det lyckas. Låg andel är normalt – smarta passningar är svåra per definition, och ett lag som nästan aldrig misslyckas med dem försöker förmodligen för sällan.

Passningar som flyttar bollen en betydande sträcka närmare motståndarens mål. Tabellen visar antal, andel lyckade och snitt per 90 minuter.

Det här är kanske det bästa enskilda måttet på om ett lag faktiskt tar sig framåt eller bara cirkulerar bollen. Jämför med Passningar & Passningsprocent: ett lag med hög passningsprocent men få progressiva passningar har bollen mycket utan att göra något med den.

Lagets direkta spel: långa passningar och genomskärare, var för sig och sammanslaget, samt per 90 minuter och i relation till den totala passningsvolymen.

Höga tal betyder att laget gärna hoppar över mittfältet – antingen som medveten spelidé eller för att det pressas till det. Genomskärarna är den vassare delen av måttet: de bryter försvarslinjen och leder oftare till lägen än en lång boll på chans.

Lagets genomsnittliga bollinnehav per match, både som faktisk tid med boll och som andel av matchtiden.

Bollinnehav är en spelstilsmätare, inte ett kvalitetsmått – flera framgångsrika lag väljer medvetet att lämna bollen ifrån sig och kontra. Det intressanta är vad laget gör med innehavet, så läs siffran tillsammans med Progressiva Passningar och Skapade Målchanser.

Hur mycket laget flyttar bollen med fötterna i stället för med passningar. Accelerationer med boll är tempoökningar med bollen i besittning, progressiva löpningar är löpningar som tar bollen betydligt närmare mål. Båda visas totalt och per 90 minuter.

Höga tal kännetecknar lag som bryter press genom dribbling och individuell fart snarare än genom passningsspel. Det är ofta effektivt mot högt pressande motstånd, men gör laget mer beroende av enskilda spelares form.

En samlad bild av lagets försvarsspel: insläppta mål, hållna nollor, skott emot samt målchanser emot totalt och per match.

Hållna nollor säger något om hur ofta försvaret håller hela vägen, medan målchanser emot per match är det mest stabila måttet på hur mycket laget faktiskt bjuder på. Ett lag med få insläppta mål men många chanser emot lever farligt och brukar straffas när målvaktsformen viker.